Migrän och huvudvärk – från symtom till rätt nästa steg

Migrän och huvudvärk är inte samma sak

Huvudvärk är ett symtom, medan migrän är en primär huvudvärkssjukdom med ett återkommande anfallsmönster. Vid migrän kan smärtan kombineras med illamående, ljus- och ljudkänslighet, försämring vid aktivitet samt en uttalad trötthet före eller efter anfallet. Smärtan är ofta pulserande och ensidig, men den kan också vara tryckande eller sitta på båda sidor.

Spänningshuvudvärk känns oftare som ett band eller ett tryck runt huvudet. Den är vanligen mild till måttlig och förvärras inte lika tydligt av vardagsrörelse. Samma person kan ha båda typerna, vilket är en viktig anledning till att beskriva varje huvudvärksdag i stället för att sätta samma etikett på allt.

• Notera var smärtan sitter och hur den känns.
• Skriv ned illamående, aura och känslighet för ljus eller ljud.
• Räkna både huvudvärksdagar och dagar med akutläkemedel.

Ett migränanfall kan börja före huvudvärken

Ett anfall kan bestå av försymtom, aura, huvudvärksfas och en efterfas. Försymtom som gäspningar, nackstelhet, trötthet, humörförändring eller sug efter viss mat kan komma timmar eller dagar innan smärtan. Ungefär en del av personer med migrän får aura med gradvis utvecklade och övergående syn-, känsel- eller språksymtom.

Efter huvudvärken kan koncentrationen vara sämre och kroppen kännas tung eller öm. Att känna igen hela förloppet gör det lättare att agera tidigt och minskar risken att förväxla försymtom med en trigger.

Biologisk sårbarhet och utlösande belastningar

Migrän har en tydlig biologisk och ärftlig komponent. Triggers är inte grundorsaken, men sömnbrist, oregelbundna måltider, vätskebrist, hormonförändringar, stress och starka sinnesintryck kan tillsammans sänka tröskeln för ett anfall. Det som verkar utlösande en dag behöver inte ge besvär nästa gång.

En praktisk strategi är därför att stabilisera det som går att påverka utan att bygga ett liv kring förbud. Regelbunden sömn, mat, rörelse och återhämtning är ofta mer användbart än långa listor över misstänkta livsmedel.

Behandling planeras för både anfall och förebyggande

Behandling kan bestå av vila, mörker, vätska och akutläkemedel. Receptfria smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel kan passa vissa, medan andra behöver receptbelagda triptaner eller andra migränspecifika alternativ. Rätt val beror bland annat på hälsa, graviditet, andra läkemedel och hur snabbt anfallet utvecklas.

Vid täta eller funktionsnedsättande anfall kan förebyggande behandling diskuteras med läkare. Det kan vara blodtrycksmedicin, topiramat, botulinumtoxin vid kronisk migrän eller behandling riktad mot CGRP. Effekten behöver följas över tid, helst med huvudvärksdagbok.

När huvudvärk behöver bedömas snabbt

Ring 112 vid plötslig explosiv huvudvärk, huvudvärk med ny förlamning, svårigheter att tala, medvetandepåverkan eller andra akuta neurologiska symtom. Sök också skyndsamt vård vid huvudvärk med hög feber och nackstelhet, efter en betydande huvudskada eller under graviditet när besvären är nya eller kraftiga.

Boka en medicinsk bedömning om huvudvärken ändrar mönster, kommer allt oftare, väcker dig, börjar efter 50 års ålder eller kräver akutläkemedel många dagar i månaden. En förändring är viktigare än om smärtan råkar likna något du läst om.

Bygg en plan som går att använda i vardagen

En bra plan beskriver vad du gör vid de första tecknen, vilket läkemedel som ska tas och när du ska söka vård. Den kan även innehålla praktisk komfort som en lugn plats, mörker, kyla eller mild värme om det känns behagligt. Hovedro är ett komfortprodukt och ersätter inte medicinsk behandling.

Utvärdera planen efter några veckor med hjälp av data: antal huvudvärksdagar, antal migrändagar, läkemedelsdagar och hur mycket anfallen begränsar dig. Det ger ett bättre beslutsunderlag än minnet från den senaste dåliga dagen.