Kartlägg mönstret
Använd en dagbok för att följa frekvens, läkemedelsdagar, utlösande faktorer, migrändrag och påverkan på vardagsfunktionen.
Från lindring till prevention
Den bästa behandlingen mot spänningshuvudvärk är sällan bara mer smärtstillande. Först måste mönstret förstås. Därefter handlar det om att kombinera realistiska vardagsåtgärder, aktiv behandling, begränsad läkemedelsanvändning och vid frekvent eller kronisk huvudvärk eventuell förebyggande behandling enligt medicinsk bedömning.

Använd en dagbok för att följa frekvens, läkemedelsdagar, utlösande faktorer, migrändrag och påverkan på vardagsfunktionen.
Sömn, vätska, måltider, skärmavbrott, variation, nack-/axelaktivitet och stresshantering.
Paracetamol eller NSAID kan vara aktuellt, men bör inte bli en automatisk daglig lösning.
Vid frekvent eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkaren bedöma förebyggande behandling.
Övningar, varierade arbetsställningar och gradvis styrketräning för nacke, axlar och övre delen av ryggen.
Stabil sömn, regelbundna måltider och vätskor kan sänka den totala belastningen.
Avslappning, andning, pauser och eventuellt kognitivt/beteendebaserat stöd för kroniska mönster.
Överenskommen akutbehandling och tydliga gränser för läkemedelsdagar förhindrar läkemedelsöveranvändning.
Behandlingen beror på om det är sällsynt episodisk spänningshuvudvärk, frekvent episodisk spänningshuvudvärk, kronisk spänningshuvudvärk, migränöverlappning, läkemedelsöveranvändning eller sekundär huvudvärk.
Om huvudvärken är frekvent bör diagnosen inte baseras enbart på en enda dag. En huvudvärkskalender visar antalet huvudvärksdagar, läkemedelsdagar, migrändrag, triggers och effekt av behandlingen.
Vid varningssignaler eller ny, annorlunda huvudvärk, börja inte med egenbehandling. Här bör medicinsk bedömning komma i första hand.
Icke-medicinska åtgärder är centrala, särskilt vid frekvent eller kronisk huvudvärk av spänningstyp. Det handlar inte om perfekta rutiner, utan om att minska den samlade belastningen och hitta vanor som fungerar över tid.
Praktiska fokusområden är stabil sömn, tillräckligt med vätska, regelbundna måltider, skärmavbrott, variation i arbetsställningar, synbelastning, käkspänningar, fysisk aktivitet och stresshantering.
Svenskt kliniskt kunskapsstöd lyfter bland annat fysisk aktivitet, fysioterapi, avslappning och stresshantering. Enbart passiv behandling, som massage utan en aktiv plan, ger vanligtvis mindre varaktig effekt.
För enstaka episoder kan paracetamol, acetylsalicylsyra eller NSAID vara aktuellt beroende på ålder, mage, njurar, blödningsrisk, graviditet och andra mediciner. Det bör bedömas individuellt.
NICE rekommenderar att man överväger aspirin, paracetamol eller NSAID för akut behandling av spänningshuvudvärk, men avråder från opioider. Aspirin ska inte ges till personer under 16 år på grund av risken för Reyes syndrom.
Poängen är inte att undvika alla läkemedel. Målet är att använda dem enligt en genomtänkt plan och undvika att akutläkemedel blir en återkommande vana som bidrar till fler huvudvärksdagar.

Opioider bör undvikas vid spänningshuvudvärk. De utgör en risk för missbruk, biverkningar, dålig långsiktig huvudvärkkontroll och läkemedelsöveranvändning.
Triptaner, gepanter och ergotamin är migränspecifika läkemedel och används inte som behandling av ren spänningshuvudvärk. Om migränläkemedel verkar hjälpa kan det finnas migrändrag i mönstret, vilket bör bedömas.
Det är också ett misstag att bara jaga lokala spänningar om huvudvärken är kronisk. Vid central sensibilisering ska planen ofta även innehålla sömn, förståelse för smärta, graderad aktivitet, stress och läkemedelsanvändning.
Förebyggande behandling kan övervägas för kronisk eller frekvent episodisk spänningshuvudvärk, särskilt om huvudvärken påverkar funktion, sömn, arbete eller livskvalitet, eller om akutmediciner används för ofta.
Amitriptylin är ofta förstahandsvalet i riktlinjer för förebyggande av kronisk spänningshuvudvärk. Det används i lägre doser än för depression och startas vanligtvis lågt med gradvis anpassning efter effekt och biverkningar. Det måste bedömas och ordineras av en läkare.
Andra läkemedel kan i vissa fall övervägas av läkare, men evidens och lämplighet varierar. Behandlingen bör följas upp med en huvudvärkskalender, så att man kan se om antalet dagar, intensiteten eller läkemedelsanvändningen minskar.
Vissa tycker att lugn, mörker, kyla eller värme gör det lättare att ta sig igenom en huvudvärksdag. Det är inte en behandling som eliminerar spänningshuvudvärk som sjukdom, men det kan ge tillfällig lindring och vara ett praktiskt stöd.
Vid spänningshuvudvärk kan värme kännas bra för nacke och axlar hos vissa, medan kyla kan kännas bättre runt pannan, tinningarna eller ögonen hos andra. Det är individuellt och ska ses som ett stöd vid sidan av själva planen.
Om huvudvärken blir frekvent bör tröst inte ersätta diagnos, dagbok och bedömning av läkemedelsanvändning.
Komfort under anfall
Hovedro är inte medicinsk behandling. Det är en komfortprodukt som kan användas kall eller varm, med eller utan ögondel, när du vill ha lugnare omgivningar kring huvud och ögon.
Det beror på mönstret, men sömn, variation, aktiva övningar, stresshantering, huvudvärkskalender och begränsad användning av akutmedicin kombineras ofta.
Ja, paracetamol eller NSAID kan vara aktuellt vid behov, men frekvent användning ökar risken för läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Massage kan ge kortvarig lindring för vissa, men vid frekvent eller kronisk huvudvärk bör aktiv behandling och en bredare plan prioriteras.
Det kan övervägas vid frekvent eller kronisk spänningshuvudvärk, särskilt om huvudvärken påverkar vardagen eller akutmedicin används för ofta.
Redaktionell transparens
Hovedro-redaktionen förmedlar offentligt tillgänglig kunskap om migrän och huvudvärk med utgångspunkt i källorna som anges vid artikeln.
Facklig status: Källbaserad redaktionell granskning. Artikeln är inte individuellt medicinskt bedömd och ersätter inte rådgivning från vården.
Interaktiv mönsterkontroll
Svara på 11 neutrala frågor och få ett motiverat resultat utifrån varaktighet, smärtegenskaper och följdsymtom.