Spänningshuvudvärk: symtom, orsaker och varför den kan bli kronisk

Typiska symtom på spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk beskrivs ofta som ett tryck, en hjälm, ett band, en stram ring eller en tung känsla i huvudet. Smärtan sitter ofta på båda sidor, men kan också kännas mest i pannan, tinningarna, hjässan, bakhuvudet, nacken, axlarna eller käkmusklerna.

Smärtan är vanligtvis mild till måttlig och inte pulserande. Det brukar inte bli värre med vanlig aktivitet som att gå, gå i trappor eller göra lättare vardagssysslor. Detta skiljer den från klassisk migrän, där aktivitet ofta förvärrar anfallet.

Det finns vanligtvis inga kräkningar och ingen tydlig migränaura. Vissa kan dock vara lätt känsliga för ljus eller ljud, och det kan finnas överlappning med migrän, särskilt om huvudvärken är frekvent.

• Tryckande eller stramande smärta.
• Ofta dubbelsidigt.
• Mild till måttlig intensitet.
• Vanligtvis inte aktivitetsförvärrad.
• Ömhet i nacke, axlar, hårbotten, tinningar eller käke kan förekomma.

Episodisk och kronisk huvudvärk av spänningstyp

ICHD-3 delar in spänningshuvudvärk i sällsynt episodisk, frekvent episodisk och kronisk spänningshuvudvärk. Poängen handlar främst om antalet dagar med huvudvärk.

Frekvent episodisk huvudvärk av spänningstyp uppstår vanligtvis 1-14 dagar per månad i mer än 3 månader. Kronisk huvudvärk av spänningstyp definieras som huvudvärk minst 15 dagar per månad i mer än 3 månader.

Den skillnaden är viktig eftersom kronisk spänningshuvudvärk ofta kräver en annan strategi än isolerade episoder. Här ska man titta på läkemedelsöveranvändning, sömn, stress, smärtkänslighet, nacke/axlar, humör, arbete och eventuell förebyggande behandling.

Det beror inte alltid bara på spända muskler

Namnet kan vara missvisande. Spänningshuvudvärk kan mycket väl vara relaterad till muskelbelastning, nacke/axelömhet, käkspänningar, statiskt skärmarbete eller stress, men modern förståelse är bredare än bara muskelspänningar.

Vid episodisk spänningshuvudvärk spelar perifera mekanismer ofta en större roll. Det kan vara ömhet i perikraniella muskler, tinningar, käke, nacke, axlar och myofasciala triggerpunkter.

Vid kronisk spänningshuvudvärk blir central sensibilisering viktigare. Det gör att nervsystemets smärtbanor blir känsligare, så att signaler från muskler, hud, nacke eller käke lättare upplevs som smärta. Därför räcker det inte alltid med en massage eller en enda ergonomisk förändring.

Vad kan utlösa eller upprätthålla spänningshuvudvärk?

Typiska bidragande faktorer är sömnbrist, oregelbundna måltider, uttorkning, långvarigt statiskt arbete, skärmbelastning, dålig variation i arbetsställningar, käkspänningar, stress, oro, psykiska påfrestningar och för lite eller för ensidig fysisk aktivitet.

Det betyder inte att spänningshuvudvärk är ditt eget fel. Huvudvärken uppstår ofta i ett samspel mellan kropp, nervsystem och vardag. Flera mindre belastningar kan tillsammans sänka tröskeln för ett anfall.

Om huvudvärken är frekvent är det bättre att leta efter upprepade mönster än efter en enda orsak. En huvudvärkskalender kan visa om huvudvärken följer på arbete, sömn, stress, medicinanvändning, mens, skärmar eller vissa belastningar.

När ska du träffa en läkare?

Uppsök läkare om huvudvärken är ny, frekvent, blir värre, påverkar jobbet eller vardagen, kräver smärtstillande medicin många dagar i månaden eller om den inte passar ett känt mönster.

Sök akut hjälp för plötslig explosiv huvudvärk, neurologiska symtom, feber, nackstelhet, nedsatt medvetande, huvudtrauma, nya smärtsamma röda ögon med visuell påverkan eller ny huvudvärk under graviditeten eller efter förlossningen.

Spänningshuvudvärk är vanligtvis inte farlig, men diagnosen ska inte användas som förklaring till huvudvärk som är ny, markant annorlunda eller åtföljs av varningssignaler.