Vad är migrän? Symtom, faser och varför hjärnan reagerar

Migrän är en primär huvudvärksjukdom

En primär huvudvärksjukdom innebär att själva huvudvärksmönstret utgör sjukdomen. Det behöver alltså inte bero på en tumör, infektion, blödning eller blodpropp. Ett typiskt migränmönster med normal neurologisk undersökning diagnostiseras därför ofta utifrån sjukdomshistorien och inte med hjälp av bilddiagnostik.

Det avgörande är mönstret. Migrän kan vara ensidig eller dubbelsidig, pulserande eller tryckande, med eller utan aura och med eller utan kräkningar. Diagnosen handlar därför om helheten: varaktighet, smärtgrad, åtföljande symtom, påverkan på vardagen, upprepning över tid och frånvaro av varningssignaler.

Internationellt definierar ICHD-3 migrän utan aura som återkommande anfall som vanligtvis varar 4-72 timmar hos vuxna, har migränliknande smärtegenskaper och åtföljs av illamående/kräkningar eller känslighet för ljus och ljud.

Typiska symtom

Många människor förknippar migrän med svår, pulserande smärta på ena sidan av huvudet. Detta är vanligt, men inget krav. Vissa upplever tryckande smärta, smärta på båda sidor, smärta bakom ögat, ömhet i nacken eller stark känslighet för ljus, ljud, lukter och rörelser.

Illamående är också typiskt. Hos vissa blir illamåendet så påtagligt att tabletter fungerar sämre eftersom magtömningen kan gå långsammare under anfallet. Det är en anledning till att läkare ibland rekommenderar läkemedel mot illamående eller en annan beredningsform.

Hos barn kan migrän se olika ut. Huvudvärken kan vara kortare, mer bilateral och åtföljd av buksmärtor, blekhet, irritabilitet, kräkningar eller ett tydligt sömnbehov.

• Måttlig till svår huvudvärk.
• Förvärras vid normal aktivitet.
• Illamående eller kräkningar.
• Ljus- och ljudkänslighet.
• Trötthet, koncentrationssvårigheter och ömhet efter anfall.

Vem får migrän?

Migrän drabbar både barn, unga och vuxna. Förekomsten är ungefär densamma hos pojkar och flickor före puberteten, men efter puberteten blir migrän betydligt vanligare hos kvinnor. Hormonella fluktuationer, särskilt förändringar i östrogen, spelar en viktig roll för många.

Globalt är migrän en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och en betydande orsak till funktionsnedsättning. WHO beskriver huvudvärksjukdomar som mycket vanliga världen över, och nyare globala analyser uppskattar att migrän drabbar över en miljard människor.

Arvet betyder också mycket. De flesta fall beror på många genetiska faktorer med liten effekt, medan sällsynta former som familjär hemiplegisk migrän kan vara kopplade till mer specifika mutationer. En familjehistoria ökar sannolikheten men är inte nödvändigt för diagnosen.

Varför får du migrän?

Den mest praktiska förklaringen är en tröskelmodell. Vissa människor har en biologisk sårbarhet i hjärnan. När belastningar som sömnbrist, hormonella förändringar, psykisk stress, fasta, vätskebrist, alkohol, starkt ljus eller många sinnesintryck sammanfaller kan tröskeln överskridas.

Detta betyder inte att utlösaren är den verkliga orsaken. Choklad, ljus eller stress kan vara det som välter lasset den dagen, men migränen ligger i hjärnans sätt att reglera smärta, sinnen och autonoma funktioner.

Forskningen pekar på flera system: hypotalamus kan vara aktiv tidigt i anfallet, trigeminovaskulära vägar förmedlar smärta från hjärnhinnor och blodkärl och CGRP kan förstärka smärta och inflammationssignaler. I aura spelar troligen kortikal spridande depression en central roll.

Den gamla idén om migrän som en ren kärlsjukdom är därför för snäv. Migrän förstås idag som en neurobiologisk och neurovaskulär sjukdom, där smärtbanor, sensorisk bearbetning, neuropeptider, hormoner och hjärnans nätverk samverkar.

Migrän eller vanlig huvudvärk?

Huvudvärk är ett symtom, medan migrän är en specifik neurologisk huvudvärksjukdom. Det kan jämföras med skillnaden mellan hosta och astma: det ena beskriver ett symtom, det andra ett återkommande sjukdomsmönster med egna kriterier och mekanismer.

Migrän påverkar vanligtvis funktion och sinnen mer än vanlig mild huvudvärk. Illamående, förvärring av rörelser och behovet av att dra sig undan från ljus och ljud tyder på migrän, medan spänningshuvudvärk oftare är mildare, tryckande och inte blir värre med aktivitet. De två typerna kan dock förekomma hos samma person.

Hur känns migrän egentligen? Det varierar från anfall till anfall. Den fokuserade guiden till migränsymtom går igenom tidiga symtom, smärta, illamående, aura och efterfas, medan guiden till migränanfall samlar förlopp, varaktighet och en praktisk anfallsplan.

Migrän med aura är en särskild form med övergående och reversibla neurologiska symtom. Aura behöver skiljas från vanliga förvarningar och från akuta neurologiska tillstånd, särskilt vid den första episoden eller ett tydligt förändrat mönster.