Migrän eller något annat? Diagnos, aura och varningssignaler

Diagnosen är i första hand klinisk

Migrän diagnostiseras vanligtvis utifrån sjukdomshistoria och neurologisk undersökning. Det finns ingen rutinmässig biomarkör, blodprov eller bilddiagnostik som ensam kan bekräfta migrän.

ICHD-3-kriterierna används internationellt som ett klassificeringsramverk. Migrän utan aura kräver ett upprepat anfallsmönster med typisk varaktighet och symtom. Migrän med aura kräver minst två anfall med fullt reversibla neurologiska symtom som ofta utvecklas gradvis.

I praktiken räcker det inte att fråga sig om huvudvärken är ensidig eller bultande. Läkaren kommer också att titta på illamående, känslighet för ljus och ljud, försämring med aktivitet, varaktighet, läkemedelsanvändning, menstruationsförhållande, sömn, stress, familjehistoria och om det finns neurologiska utfall.

Huvudvärkskalendern är ett kraftfullt verktyg

En huvudvärkskalender gör migrän konkret. Den visar hur många huvudvärksdagar och migrändagar det finns per månad, hur ofta akutmedicin används, om anfall är relaterade till menstruation och om behandlingen faktiskt gör skillnad.

Kalendern är särskilt viktig vid misstanke om kronisk migrän, läkemedelsöveranvändning eller behov av förebyggande behandling. Den ger också ett bättre underlag för att bedöma om ett läkemedel fungerar än minnesbilden av de allra värsta dagarna.

Notera datum, varaktighet, smärtgrad, illamående, ljus- och ljudkänslighet, aura, använda läkemedel, effekt, möjliga utlösande faktorer och påverkan på vardagen. Det behöver inte vara perfekt; kontinuiteten är viktigare än detaljgraden.

När är bilddiagnostik relevant?

Bilddiagnostik görs inte rutinmässigt vid ett typiskt migränmönster och en normal neurologisk undersökning. Undersökningen förklarar sällan själva migränen, och bifynd kan skapa onödig oro och leda till fler undersökningar.

Bilddiagnostik eller akut bedömning kan däremot vara aktuellt om huvudvärken är ny, förändrad, plötsligt insättande, åtföljd av neurologiska symtom, börjar efter 50 års ålder, uppstår med cancer/immunsuppression, följer efter trauma eller dyker upp i graviditeten/efter förlossningen med ny karaktär.

Den praktiska principen är enkel: känd migrän med känt mönster är en sak; första, värsta eller annorlunda huvudvärk är något annat.

Varningssignaler: då ska du söka vård

Sök akut hjälp för plötslig explosiv huvudvärk som toppar på sekunder till minuter. Det kallas ofta åskhuvudvärk och kan vara ett tecken på svår blödning eller annat akut tillstånd.

Andra varningssignaler är ny svaghet, ansiktsförlamning, talsvårigheter, dubbelseende, ett nytt krampanfall, förändrat medvetande, feber och nackstelhet, huvudvärk efter skalltrauma, ny huvudvärk vid cancer eller nedsatt immunförsvar, gradvis tilltagande huvudvärk eller huvudvärk som utlöses av hosta, sex, fysisk ansträngning eller ändrad kroppsställning.

SNNOOP/SNOOP-systemen används internationellt för att komma ihåg varningssignaler för sekundär huvudvärk. De är inte ett substitut för medicinsk bedömning, men de är ett bra skyddsnät.

• Plötsligt livets värsta huvudvärk.
• Nya neurologiska symtom.
• Feber, nackstelhet eller påverkat medvetande.
• Ny huvudvärk efter 50 års ålder.
• Ny eller markant annorlunda huvudvärk under graviditeten eller efter förlossningen.

Aura, TIA och stroke kan se likadana ut

Migränaura utvecklas ofta gradvis, kan sprida sig från synfenomen till känselstörningar eller språkproblem och avtar vanligtvis. TIA och stroke kan ibland börja mer plötsligt och med bortfall av exempelvis styrka, syn eller känsel.

Den skillnaden är inte tillräckligt säker för självdiagnos. Ny aura, aura med kraftnedsättning, mycket långvarig aura eller aura som inte liknar tidigare anfall bör bedömas. Det gäller särskilt vid kärlrelaterade riskfaktorer som rökning, högt blodtryck eller användning av östrogenhaltiga preventivmedel.

Om du har känt migrän är det ändå viktigt att reagera om anfallet bryter mönstret.