Lyssna på barnet
Låt barnet beskriva ljus, ljud, illamående och smärta med egna ord eller en enkel skala.
Barn och ungdomar
Barn kan få migrän, men anfallen ser inte alltid ut som hos vuxna. Smärtan kan vara dubbelsidig, anfallet kan vara kortare och illamående, blekhet eller magbesvär kan märkas mer än barnets beskrivning av själva huvudvärken. Bedömningen behöver därför väga samman barnets ord, de vuxnas observationer och funktionen över tid.

Symtom, funktion, skola och utvecklingen över tid ger mer information än ett enda tecken.
Låt barnet beskriva ljus, ljud, illamående och smärta med egna ord eller en enkel skala.
Lek, koncentration, frånvaro och behov av sömn visar hur mycket anfallet påverkar.
Bestäm tillgång till lugn, mat, dryck, eventuell medicin och vem barnet kontaktar.
Nya symtom eller ett tydligt förändrat mönster ska värderas på nytt.
Barn har inte alltid ord för pulserande smärta, aura eller sinneskänslighet. Ett yngre barn kan bli tyst, blekt eller irriterat, söka ett mörkt rum, sluta leka eller vilja sova. Kvalme, kräkning och obehag av ljus eller ljud stödjer ett migränmönster.
Smärtan kan sitta på båda sidor och anfallen är ofta kortare än hos vuxna. Hos barn kan sömn avsluta anfallet. Efteråt kan barnet vara trött, lättirriterat eller ha svårt att koncentrera sig även när huvudvärken har släppt.
Återkommande buksmärta eller kräkning utan tydlig huvudvärk kan ibland ingå i episodiska syndrom som är kopplade till migrän, men andra orsaker måste bedömas innan symtomen får den etiketten.
Fråga konkret: Var gör det ont? Blir ljus, ljud eller rörelse jobbigt? Mår du illa? Vad var du tvungen att sluta göra? En ansiktsskala, kroppsteckning eller enkel färgskala kan hjälpa yngre barn utan att den vuxne lägger svaret i munnen på dem.
Föräldrar och barn ser olika delar av samma anfall. De vuxna märker frånvaro, blekhet och kräkning, medan barnet kanske först upplever flimrande syn eller att alla ljud plötsligt blir för starka. Båda perspektiven är viktiga.
Fråga också om syn, sömn, måltider, stress, skola och andra sjukdomar. Målet är inte att hitta en skyldig vana, utan att förstå mönstret och upptäcka tecken som talar för en annan förklaring.
Notera tid, varaktighet, smärtans plats, illamående, ljus- eller ljudkänslighet, eventuell aura, frånvaro och läkemedel. Lägg till sömn, mat eller särskilda situationer när det är relevant, men håll dagboken kort nog för att familjen ska kunna använda den.
Dagboken hjälper läkaren att skilja återkommande huvudvärkstyper åt och visar om behandlingen förändrar frekvens, varaktighet eller funktion. Den kan också göra det lättare för barnet att se att anfallen börjar och slutar.
Ett stabilt, typiskt mönster och en normal neurologisk undersökning kräver inte automatiskt hjärnavbildning. Undersökningar väljs när symtom, utveckling eller fynd ger skäl att misstänka något annat.
Skolan bör veta hur barnets tidiga tecken ser ut och vad som ska ske. Planen kan ange vem barnet går till, var en kort lugn paus kan tas, tillgång till vatten och mat, eventuell ordinerad akutmedicin och när vårdnadshavare kontaktas.
Barnet ska inte behöva argumentera för att symtomen är allvarliga nog varje gång. Samtidigt bör frånvaro följas, eftersom ökande skolfrånvaro kan signalera otillräcklig behandling, sömnproblem, oro eller andra behov av stöd.
Anpassningens mål är att barnet ska kunna återvända till normal aktivitet. På bra dagar är vanlig delaktighet viktig. På sämre dagar gör en tydlig stegplan det enklare att vila och komma tillbaka utan konflikt.

Tidigt insatt behandling fungerar ofta bäst. Vila, sömn, vätska och ett överenskommet smärtstillande läkemedel kan ingå, men preparat och dos måste passa barnets ålder, vikt, sjukdomar och andra läkemedel.
Ge aldrig ett barn en vuxens receptbelagda migränmedicin. Vissa läkemedel och beredningsformer kan användas för barn eller ungdomar efter medicinsk bedömning, medan andra inte är lämpliga. Följ instruktionen från läkare eller apotek.
Vid täta eller mycket funktionsnedsättande anfall kan läkare bedöma förebyggande behandling. Regelbunden sömn, måltider, vätska och aktivitet kan stödja planen, men barnet ska inte få ansvaret för att ha orsakat sin migrän.
Äldre barn och ungdomar kan beskriva sicksackmönster, flimmer, domning eller svårighet att hitta ord. Typisk aura utvecklas gradvis och går tillbaka, men första episoden eller ett förändrat neurologiskt symtom behöver bedömas.
Plötslig svaghet, uttalad talpåverkan, medvetandeförändring eller symtom som inte går tillbaka ska inte väntas ut hemma som förmodad aura. Ring 112 vid misstanke om stroke, kramp eller annan akut neurologisk sjukdom.
Skriv ned i vilken ordning symtomen kom, hur snabbt de utvecklades och hur länge de varade. Det hjälper vården att skilja typisk aura från andra tillstånd.
Sök akut vid plötslig mycket kraftig huvudvärk, ny förlamning eller svårighet att tala, kramp, påverkat medvetande, hög feber med nackstelhet eller huvudvärk efter en allvarlig huvudskada.
Boka läkarbedömning vid ett tydligt ändrat mönster, gradvis ökande frekvens eller styrka, upprepad nattlig uppvakning, morgonkräkning, personlighetsförändring eller kvarstående neurologiska symtom.
Ett barn som inte kan få i sig vätska, blir ovanligt slött eller har ett långvarigt anfall trots överenskommen behandling behöver också bedömas. Lita på att ett tydligt avvikande allmäntillstånd är relevant information.
Skriv ned vad som brukar vara barnets första tecken, vad familjen gör då, vilken behandling som är godkänd och när vården kontaktas. En kort plan minskar risken för att varje anfall leder till nya diskussioner.
Syskon kan behöva en enkel förklaring om varför ljus, ljud eller aktivitet tillfälligt behöver dämpas. Samtidigt ska migrän inte bli barnets hela identitet. Planera också för skola, fritid och återgång efter vila.
Gå igenom planen med läkare när anfallen ändras, barnet växer eller behandlingen inte längre fungerar. Doser och behov kan förändras med ålder och vikt.
Komfort under anfall
Hovedro är inte medicinsk behandling. Det är en komfortprodukt som kan användas kall eller varm, med eller utan ögondel, när du vill ha lugnare omgivningar kring huvud och ögon.
Vanliga frågor från föräldrar om symtom, skola, läkemedel och när barnet behöver bedömas.
Ja. Migrän kan börja i barndomen, men symtom och barnets sätt att beskriva dem varierar med åldern.
Anfallen är ofta kortare än hos vuxna men kan pågå i flera timmar. Varaktighet och mönster ska bedömas tillsammans med övriga symtom.
Återkommande magsmärta kan ingå i abdominal migrän eller andra tillstånd. Barnet behöver bedömas innan man drar den slutsatsen.
Det beror på funktion och symtom. En skolplan med tidig behandling och en kort paus kan ibland förebygga heldagsfrånvaro.
Vissa läkemedel kan användas, men val och dos måste anpassas efter ålder, vikt och hälsa i samråd med vården eller apotek.
Nej. Ljus, koncentration eller långa pass kan påverka vissa, men mönstret bör undersökas i stället för att all skärmtid förbjuds.
Vid nya, täta, förändrade eller funktionsnedsättande besvär och omedelbart vid akuta neurologiska tecken eller plötslig mycket kraftig huvudvärk.
Beskriv tidiga tecken, tillgång till lugn, mat och dryck, eventuell ordinerad medicin, kontaktperson och när vårdnadshavare ska meddelas.
Redaktionell transparens
Hovedro-redaktionen förmedlar offentligt tillgänglig kunskap om migrän och huvudvärk med utgångspunkt i källorna som anges vid artikeln.
Facklig status: Källbaserad redaktionell granskning. Artikeln är inte individuellt medicinskt bedömd och ersätter inte rådgivning från vården.
Råden bygger på svenska patientkällor, huvudvärksklassifikation och kliniska rekommendationer.
Interaktiv mönsterkontroll
Svara på 11 neutrala frågor och få ett motiverat resultat utifrån varaktighet, smärtegenskaper och följdsymtom.